Det är Piontid i trädgårdarna nu, en underbar tid.
De har underbart vackra blommor och några doftar härligt. Växtens blad påminner lite om Julrosens. Pioner finns i flera färger och olika sorter som till exempel, bondpion, luktpion, dillpion,
vårpion och svavelpion. De flesta blommar kring midsommar och doftpionen blommar senare men finns även i tidigblommande sort. Blomningstiden ses som kort men genom att plantera olika sorter kan man förlänga blomningstiden. Först blommar rosenpion, svavelpion, dillpion och korsningar med dem, sedan bondpionen och slutligen luktpionen
.
Pionsläktet räknas som ett litet släkte med 30 arter. De kan bli upp till 100 år gamla och blir mellan 60 cm och 2,5 meter höga. De har
knöllika och tjocka rötter, trefingrade blad och stora blommor i stjälktopparna. Pioner har odlats i Kina i minst 1500 år, främst i medicinskt syfte bl
a mot epilepsi. På 600-talet e.Kr. också som en prydnadsväxt och fick bara odlas i de kejserliga trädgårdarna. Under 1600-talet kom pionen till Europa och under mitten av 1800-talet tog utvandrarna från Europa med sig pioner till USA. Pion och
Paeonia är uppkallat efter Paion, de olympiska gudarnas läkare.
Pioner räknas som ganska tåliga, om de får stå i fred, planteras grunt och placeras i soligt till halvskuggigt läge. De får även dekorativa och vackra frökapslar. Är man pigg på att sätta frö från en pion... så kan det nog vara värt ett försök.
I vår trädgård finns några olika sorter. Pioner ses ibland som trädgårdens drottningar. De ses som tåliga och lättskötta perenner och vill stå grunt. Bondpion och luktpioner tycker om lerjord, andra vill ha väldränerad jord. Hösten är den bästa tid för plantering och de gillar inte att bli flyttade. Så det är bra att ha tänkt ut var pionen ska stå, för en flytt kan påverka blomningen och som kan utebli i flera år. Sedan sägs det att ju smalare och
finflikigare blad pionen har desto mer sol behöver den. Som exempel på ytterligheter kan nämnas dillpionen som blir bäst i fullt solsken på stäppen och svavelpionen med rundade blad växer i helskugga i
lövskog.
Pion och Paeonia är uppkallat efter
Paion, de olympiska gudarnas läkare. Paion upptäckte den medicinska användningen av många växter och Asklepios, som hade varit
Paions lärare, blev avundsjuk på Paion och tänkte döda honom. Hades, som Paion
hade behandlat, förvandlade honom till en blomma för att han skulle undgå att dödas. Den blomman heter idag bergpion.
Pioner i brudbuketten symboliserar välstånd och ett lyckligt äktenskap.
Pionens dag den 18 juni är instiftat av Svenska Pionsällskapet
.
Källor: Karin Berglund, "Din trädgård"
Christel Kvant, Inger Palmstierna, "Vår trädgårdsbok"